what we do in life echoes in eternity

jag smuttar rödvin, förkyld och med vänsterfoten begravd i sprängvärk efter torsdagens utrasande, kreativitet, glädje vrede allt i ett och stjärnskottet
jag såg strax efter vårt framträdande och min önskan önskan önskan
så läser jag igen harry potter and the order of the phoenix tills gladiator börjar och jag tänker på
döden, richard harris och hans perfekta heshet, hans mjuka ålderdom och det faktum att han inte längre finns och döden övertar mig och jag inser att,
en del av allt mitt vurmande för förtidig plötslig död var ett hopp om att slippa se mina älskade vissna ifrån mig
och mitt envetna levande ett resultat av min oförmåga
att vissna ifrån mina älskade