till úvanë, i förakt

när du tar mina ord i din falska, förruttnade mun är det som om du våldtog mina barn
du har redan gjort det och det är oförlåtligt

som om jag inte skulle veta,
som om jag inte skulle minnas allt jag någonsin skrivit
men förvisso, jag medger
allt du finner på själv är torftigt, uselt och platt och det är just så,
precis så du besudlar mitt
tack, jag vet att du inte har tillräckligt med unik fantasi för en självständig existens men ge fan i min och ät ditt jävla leverbröd*




*word nathanael