looking down every few steps to pretend he walks with you

jag citerar navid, igen, hans fantastiska klockrena:

Använder han dig som referens
när han pratar om hur det känns
att det finns en gräns
för hur ont bara en person får göra


(ur: Det här är inte en kärleksdikt av Navid Modiri)

när jag väser det i huvudet är det samma desperata blödande magsår som ligger på knä på golvet och skriker fram de tre-fyra sista stroferna i Let's not shit ourselves
gråten på tväre i halsen, klumpen färdigknådad i magen
det finns en gräns
det finns en gräns



oh and the blues, i've got the blues, that's me. THAT'S ME!

vredens barn, nyvaken och rasande

något mystiskt händer och jag vaknar klockan sex. så gott som klarvaken.
jag vet att jag skulle kunna krulla ihop mig i täcket i köldprotest och säkert somna om,
och löpa risken att bli väckt i helt fel fas halv åtta

jag kniper fleecefilten och går upp,
heja,
jag kan göra saker som att äta lång och stadig frukost
riktigt eftertänksamt välja kläder
och läsa på dn.se

och då kommer det, såklart (varför utsätter jag mig för det här?)

-NEJVADIHELVVETTTT

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1353&a=685389

varför? vad i alla skelögda helvetenVARFÖR?
och kom inte till mig och säg att "det säljs billiga pocketböcker överallt"
förbannade skitstövlar, det spelar ingen roll att det finns billiga pocketböcker om
a) familjen inte har råd att åka på semester ens en gång
b) familjen inte ser det som en prioritet att köpa böcker

kära Lena societetsnamn, alla människor äro icke födda i välsituerade familjer där det är något givet att läsa. tro mig. och för de barnen (och vuxna) är det dagis, skola och bibliotek som gäller. skolan, som ni ska snitsa till så vackert med ordningsbetyg så att det blir REDA MED SAKEN OCH LÄRDOM BANNE MIG eller hur var det nu? men gud förbjude att tid och resurser skulle läggas på att få ungarna att läsa, själva, hemma. eller att det skulle finnas något så obskyrt och fasansfullt som gratis böcker att tillgå om ett barn vaknar med läsgnistan en morgon.

du kan ju testa att dela ut billiga pocketböcker till skolor och bibliotek och se hur många läsningar de håller. eller uppskatta kostnaderna för att göra om dem alla till biblioteksband med hård rygg. eller bara åka ut till Tensta bibliotek en förmiddag så att Marion får läsa lusen av dig.

för övrigt är det sjukt oförskämt om inte demokratividrigt att helt ignorera remissinstanserna. jag lärde mig redan i högstadiet att de finns där för att granska ett förslag för att se om det till exempel är fullständigt vansinnigt / ohållbart. i matematiken lärde jag mig dessutom att nitton av tjugofem är en ganska stor majoritet. men för all del, skit i det bara. smula sönder det sista vi har kvar som är bra. några år till, så kommer ni ryka ur Mattisborgen med en fjärt och gud hjälpe mig om det inte händer något då.

august on the east coast

THIS IS NOT WHAT I DO THIS IS NOT WHAT I DO

is that allright with you?
(no)





damien rice krackelerar hela bröstkorgen, den smulas sönder blottar sotklumpen,
kolhjärtat, hur det ligger där under hela världens tyngd och försöker bli till diamant


och sen conor, förstås, outrot, oförnekligt:
i guess that something’s gotta happen soon
because i know i can’t keep living in this dead or dying dream
as i walked along the beach and drank with her
i thought about my true love, the one i really need
with eyes that burn so bright, they make me pure
they make me pure
they make me pure
i long to be with you

i long to be with you

hösten är här, obeveklig.
i'm drinking from an empty cup,
men jag lämnar dig inte, jag vägrar
jag lämnar dig inte.

hit med ett luktsudd och ett nytt pennskrin

idag började jag skolan.
igen
inte börja skolan som i första dagen på terminen eller ens nya läsåret,
utan börja skolan som i livrädd skitnervös hittar ingenstans känner inte en käft men har ett nytt kollegieblock i väskan och försökte se lite extra fin ut innan jag gick ut och glömde något viktigt och fick springa tillbaka och kom andfådd till bussen.
igen.

jag har hållit på med det ett tag nu. börja lekis i augusti 1988, jag hann posa tappert med min ryggsäck på trappen (ja det är snorungen i hockeyfrilla ovan) innan jag bröt ihop i gråt och sprang in och gömde mig, lätt autistisk och livrädd för främlingar. börja ettan året efter, mindre traumatiskt. börja högstadiet augusti 1995, med ett gips på höger hand eftersom fummelfian ramlat och brutit långfingret. börja gymnasiet 1998, bosatt i en rivningskåk i Nedraön och fortfarande lika bortslarvad i backen bakom nya husgrunden.
Västerås 2001, vilsen och ensam på högskolan, en av alla bortglömda humanister och samma visa året därpå fast i Eskilstuna,
och så första september i Uppsala, 2005, klängd intill Tengil och bedövad,
jag visste inte ens om ungen min levde, ännu mindre var hon var.

det gick ju bra. alltihop. straight A-student och nyexad och skål men inte fan var det
klart.

så idag, igen, tog jag bussen till Wik för att börja skrivarlinjen. ynkat och gnällt hela helgen, ängslig och rädd och knappt så näsan stack upp ur skorna men jag hann inte mer än sätta mig på bussen innan jag högg tag i pojken jag stått och sneglat på en stund och väste:
-- du ska också till Wik?
pang så behövdes varken nano, skrivblock eller bok. tjugo år senare är jag något mindre autistisk.

vid behov.

forgive my gun away when it's loaded

(som att kupa händerna kring ett hav)

damien rice - 9 crimes
jeff buckley - hallelujah
billy joel - and so it goes
damien rice - accidental babies
bright eyes - the calendar hung itself

curses the soul of the Mississippi Queen

i natt drömde jag att jag måste komma på tre låtar om floden Mississippi.
jag kunde för mitt liv bara komma på två,
Ol' man River, förstås (tretton år tillbaka i tiden, liten tjej i amatöroperett och egna repliker
i Älmhults Folkets Hus och vi som sprang i Suckarnas gång, barfota, första gången jag någonsin hade egen mygga och den fastnade i håret och jag som var så kort att jag måste knyta upp klänningen till finalen, och se till att jag inte snubblade uppför scentrappan och så när vi smög in bakom och sjöng kören till Ol' man river, Mogens, brunmålad och underbar, jag saknar jag saknar)


och så den här, såklart:
http://www.youtube.com/watch?v=nDJiINc-2YI

fridlyst men ofredad

ambulanserna kör fram och tillbaka utanför mitt fönster,
tjutande sirener och dånande motorer och jag har spillt på tangentbordet,
något virus i kroppen, jag vill inte stiga upp, bara ligga blick stilla i sängen med slutna ögon
livrädd för att göra det jag längtat efter att göra i åratal

rutinerna, att varje dag
och så vidare
jag struntar i att äta och dricker ett glas mjölk, det svider i halsen
så mycket papper, så lite pengar och jag går tillbaka till täcket
för att tillaga en kopp misosoppa måste jag diska kastrullen så nej,

(-- kanske önska sig en vattenkokare i tjugofemårspresent eller
bara funktionsduglighet inför det stora och skrämmande --)

the scales always finds a way to level out

vinden ligger på från soptippen
men om vinden vill så låt den blåsa

jag lärde mig skilja råttskiten ur vetet för länge, längesedan




jag kommer inte ihåg om det var min kusin henrik, eller någon annan
som berättade för mig om hur samerna kunde gå ut och lägga sig nakna en natt i början av sommaren
och låta myggen sticka och stinga dem hela natten
för att sedan vara immuna, obesvärade resten av sommaren

ungefär så är min själ beskaffad nu
jag är vaccinerad, förhärdad
plumpa försök att håna mig går inte in

jag skrev en magisteruppsats, remember,
och jag genomförde en regelrätt lysande opposition
jag kan det här med källkritik och faktagranskning
och lögner luktar,
de luktar lik

till úvanë, i förakt

när du tar mina ord i din falska, förruttnade mun är det som om du våldtog mina barn
du har redan gjort det och det är oförlåtligt

som om jag inte skulle veta,
som om jag inte skulle minnas allt jag någonsin skrivit
men förvisso, jag medger
allt du finner på själv är torftigt, uselt och platt och det är just så,
precis så du besudlar mitt
tack, jag vet att du inte har tillräckligt med unik fantasi för en självständig existens men ge fan i min och ät ditt jävla leverbröd*




*word nathanael

so i set fire to everyone around but you

flickan med håret och jag stakar min eka, letar efter ett vatten djupt nog, en bottenlöshet att vila i utan att någonsin vidröras av svampig sjösand och alger,
ett tyst men brusande djup, en himmel under jord en jord ovan havet,
skuldror
som rymmer ett eget universum plus mig
jag hejdar mig, flätar ihop fingrarna, tar ansats backar bromsar stakar,
jag vill inte dyka om jag inte vet att min panna aldrig kommer slå emot klippan
jag vill inte dyka, jag vill glida i, när vattnet smeker som en sidenklänning klängsmed huden en kokong, peles livmoder och jag som kommer återfödd ut på andra sidan, skrynklig och arg

jag måste vända åter till Kealakekua Bay och klä den här förkolnade klumpen i blommor,
kasta den rakt ner i kratern och be att få brinna igen,
utan att brinna upp

i know ugliness, now show me something pretty

någonting insmuget i kaneldoften, en obekant blandning
yrsla och undran och varsamt packa in hjärtat i wellpapp och cellofan



AKTAS: ÖMTÅLIGT



i övrigt allt som förut,
fattig som en loppa men älskad och närapå immun mot ohyran,
som bananflugor, fula och irriterande men ofarliga och de följer med soporna ner
(men återkommer, såklart, för det ligger i deras natur
som tvestjärtar och fästingar, till synes helt utan mening i världen men en känsla av äckel längsmed ryggraden när de kravlar upp, men)

äh, bara dra okej? på riktigt, som du sade, men fuck the hell
inget du säger innehåller ju ens ett efexorfgranulat av sant och äkta
det var inget
se inte vackert i allt men se allt det vackra

och skit i resten.

every living creature on earth dies alone

"best damn rendition i've hever heard"

i have my books and my poetry to protect me

jag är så bortskämd att.

de allra finaste människorna har jag i mitt liv,
de allra finaste människorna älskar mig, tar sig tid, ruskar om mig, pekar med hela handen
talar mig tillrätta när jag ringer och snorar, hulkar, otröstligt
bjuder mig på fika när jag inte har en spänn, bjuder mig på thaimat när jag inte har en spänn
kramar mig med en värme som ger växthuseffekten a run for its money och
ligger bredvid mig på min säng och gör,
ja ingenting egentligen, men vi gör det tillsammans och det är huvudsaken och jag slappnar av,
klär av mig alla dessa lager, lägger kinden i skålen, vilar, lutar mot andas

och sen,
a diversion

struntsamma om, när hur om alls kanske överhuvudtaget inte

jag fick andrum nog att kräla upp för Domedagsberget,
må lavan ta mig eller inte

i'm so glad that you're with me,
here at the end of all things

but you should never be embarrased by your trouble with living

jag inser nästan lite häpet exakt hur mycket jag måste städa,
tvätta, diska skura ut vädra
blanka golv slipa mina knivar?

världens i särklass finaste kommer på besök i morgon, hjältemod och jag är barskrapad, blottad jag måste få gömma mig i dig, okej? jag äter soppa och man blir ju aldrig mätt men jag är nästan aldrig hungrig, fast
utsvulten

om jag kunde trycka ihop sårkanterna, tvinga det här avgrundsdjupet att läka sig, tejpa tråckla klistra spackla tills jag har limmat ihop fingertopparna med håret och foten med bröstkorgen men, du hade fel, du ville väl men du hade fel, du vet det nu

it's the ones with the sorest throats, laura, who have done the most singing

flickan med svavelstickorna

permafrosten sprider sig i kroppen,
från en hand av is som sprängt sig genom bröstbenet och gripit om mitt hjärta
det skälver som en fågelunge, hukande och undergivet

Sistabarnet ropar från korset på man, översvämmat
Adela viskar lev,
jag vänder mig envist bort och tiger still

bed för dem som staden kväver

jag ligger sammanpressad i mensvärk, kryper runt i lägenheten, kvav stillastående värme,
försöker packa och andas samtidigt, minnas vad jag måste ha med mig hem
jag reser åter till småland, mitt rike, min kärlek
för att övertaga en tredjedels skogsgård och lämna vidare, antagligen

jag stannar till framför spegeln,
feberröd men blek, stryker svett ur pannan, drar i luggen, nyklippt, lite mindre sliten
mina ben, hur extra rysliga efter alla dessa finska mygg som livnärt sig på mitt medicinerade blod och de röda märkena som blivit kvar, som om det inte räckte med att jag slitit sönder huden där jag inte längre har känsel, nu ser det ut som om jag har bränt mig med cigaretter över hela benen, men det försvinner
såklart

och sen ser jag yrsnö le på en bild och allt mörkt dras undan, som en ridå, som ett sammetsdraperi ut mot ett paradis,
jag är en sån liten fuling, bortbyting, troll
allting löper kors och tvärs och är felkopplat men på något underligt vis har jag världens vackraste i min omedelbara närhet,
i direktanslutning till hjärtat
älska älska älska,
åh sara, elskan mín, ej av denna världen är du

i can't give you up

vaken klockan tre på natten, det är kvavt i lägenheten och i den här kroppen
mitt huvud brusar djupt och lågt, alla dessa medikamenter substanser ingenting är
rent och jag slår ihop bitterljuvt med bitterljuvt och det blir inte ett plus,
inte dubbla negationer bara en stilla, enkel gråt i bröstet och

i'm half delirious it's too mysterious you walk through my walls like a ghost


så jag kryper in i duschen, gömmer mig, väntar på sömnen och de orimliga drömmarna
i morgon måndag, i morgon vuxen och vaken

i natt törnfågelunge

längtan till landet

ibland är allting så enkelt, befriande

som alla dessa myggbett, som böldpest, hur jag river huden över hela kroppen

såriga knäveck vader armar och att det är nog tur att

jag biter på naglarna, för hur skulle jag annars se ut?

rödvinsläpparna, som blödande

och ålandsnatten, ekande av skratt över månens hela bana

nu: tvärtom

samla ihop, snygga till, mjukt presentabel men glad

fastlandet rustar för höst, för höst jag vet det! september som

en kärleksfullt slingrad orm vid min barm, som digitalis, den perfekta balansen mellan hjärtslag eller

inte och det enda jag vill ha är någon att komma hem till,

du vet

Någon, som i

struntsamma, allt är väl allt är väl

ett stänk av salt, en droppe blod i din mungipa när du kysser min hand och ruvan därpå

vi ses, jag är en murgröna kring ditt bröst